Så var det tisdag. Igen. Det har inte blivit mycket bloggande den sista tiden. Men eftersom jag inte har mycket (inget) alls att skriva om är det väl ganska onödigt? (!)

jag vet inte om jag skrev något om det igår men min Malte var helt konstig hela dagen i går. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara men har var helt låg och... Deppig! Det var någonting som var fel med honom. Men på kvällen verkar det som att han blev bättre då han pissade/spydde över hela min kudde. Jag är inte säker på vad det var men jag tror att det var spya för han låg ner hela tiden... Så då fick jag ta en storstädning mitt i natten. Sopade hela rummet och skurade. Så något bra blev det ju med det. För det behövdes verkligen städas!

I morse fick jag veta att dom hade ringt från polisen om våran anmälning. Äntligen! Inte en sekund för tidigt! Men det lär inte att gå vidare med anmälningen. Han/hon som ringde avrådde mamma från att gå vidare. Han sa att det är en väldigt stökig familj och att det förmodligen bara skulle bli värre.. Det är liksom ingen vits för inget kommer hända med henne ändå. Hon är bara 15!
Om jag ska vara ärlig så tycker jag lite synd om henne. Jag har aldrig riktigt tänk på varför hon gör som hon gör. För det första så tror jag att hon gillar all uppmärksamhet hon får. För jag tror inte hennes föräldrar ger henne speciellt mycket uppmärksamhet. Det måste ju finnas någon anledning till att hon bor ensam. Sen tror jag att hon har den här attityden för att orka leva igenom dagarna. Jag tror inte att hon mår så bra... Så ja, jag tycker synd om henne.
Det kanske är så man måste tänka. Tänka sig in i hennes situation.