Hej hej på er allihopa. Nu är jag äntligen hemma. Det vart en lång dag. En riktigt lång dag. Längre än jag hade väntat mig. Men nu är jag som sagt var äntligen hemma.

Mötet gick bra. Men på denna skolan verkar ingenting hända! Jag fick inte veta mer om min praktikplats denna gången heller. Fast hon skulla ha kollat upp det till detta mötet. Jag som hade hoppats på att få börja med praktiken snart. Men nu hinner vi ha ännu ett möte innan jag får börja. Och jag börjar bli sjukligt uttråkad av att gå här hemma hela dagarna.

Helst av allt vill jag praktisera på någon tidning. För jag älskar verkligen att skriva och hålla på med datorn och photoshop och allt sånt. Men här i Kiruna finns det inte så mycket att välja mellan. Det finns Kirunatidningen och Annonsbladet. Och jag vet inte om dom tar emot praktikanter. Men det får jag väl förhoppningsvis veta under nästa möte.

Just nu känns det som att jag aldrig kommer att kunna gå tillbaka och plugga. Det är alldeles för tungt för mig. Men kanske om jag får flytta iväg och plugga. Men inte i denna stan och denna skolan! Det är då en sak som är säker.

När mötet var slut hade jag större lust att hoppa ut genom fönstret och plumsa genom snön och gå runt hela skolan för att komma till bilen, än att gå ut i korridoren. Jag hörde nämligen att det satt massvis med folk där ute. Och ni vet vad jag hatar folk. Och så skulle kuratorn vara så snäll och gå ut och kolla hur många det var. - Ja det sitter massa killar här utanför. Säkert tio stycken. Ja verkligen trevligt av dig att säga det. Så jag drog på min luvan och gick motvilligt ut. Och då hade dom dumma jäklarna satt sig i en halvcirkel så att man var tvungen att tränga sig förbi dom för att komma till den enda utgången.

Sen åkte jag och mamma och hämtade upp mormor och Christer. Vi skulle åka och handla med dom en sväng.

Det var riktigt skönt att komma ut ur huset en sväng idag.